Jag "lyfter" hellre av smärtan från någons axlar som kanske har det lite jobbigt just för stunden istället för att bara "passera" och tänka på mig själv.
Såg det här i en blogg och tycker att det är något jag alltid försöker följa
Tyvärr är det väl så att en del i min närhet inte riktigt förstår
vitsen med det utan tycker man är en tradig kärring
1 kommentar:
Jag är likadan, jag reagerar rent reflexmässigt och vill kunna hjälpa till, men vad jag förstår så ska man vara lite försiktig ändå, eftersom alla har sina egna livsläxor att ta itu med, och genom att rycka in tar man då möjligheten att växa som människa ifrån den man vill hjälpa.
SVÅR balansgång det där.
Troligen får man finnas i bakgrunden för att stötta eller ev rycka in om personen BER om det.
Man får väl försöka förklara hur man känner och tänker och försäkra att är det nåt så finns man där.
Jag har förstått att man kan uppfattas som bossig om man sätter igång med nån slags "räddningsmanöver"...
Så, jag tänker mej verkligen för numera om folk VILL ha min hjälp verkligen.
Jag tycker det är svårt att låta bli att "lägga mej i".
Skicka en kommentar